Snöflingorna

Jag öppnar dörren och går ut i natten.
Den kalla luften gör det svårt att andas.
Stora och tunga snöflingor faller tätt ner på marken.
Det blåser alldeles sådär lagom.
Himlen är mörkblå och månen lyser klart.
Min ena mungipa drar sig åt sidan och brister ut i ett leende.
Jag sträcker ut tungan för att fånga snöflingorna.
Det är precis som förr.
Jag känner mig liten igen.
Magen pirrar när jag tänker på att julen är nära.
Jag snurrar runt några varv med armarna utsträckta.
Mina lungor får plötsligt massor med luft och ett glädjeskrik formas i natten.
Efter skriket är det alldeles tyst igen.
Jag ler igen.
Fybubblan.
Vad underbart det är att leva.



Kommentarer
Postat av: Annci

Underbara Emmely - vad glad jag blir av att läsa om din lycka. När de känslorna kommer till en är det bara att ge sig hän.



Själv skrek jag åxå ett litet lyckoskrik i bilen påväg hem från jobbet. Det är skönt!



Så mer "Ronja-skrik" åt folket :-)

2010-12-22 @ 09:04:55
URL: http://www.hultstrom.nu
Postat av: Malin

Härligt! :)

2010-12-22 @ 14:24:14
URL: http://madebyma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0