-.-

Jag orkar inte med det här.

Om det inte gäller mig.

Ställ dig frågan
Om det inte var just mig, om det var någon annan hade du släppt den då?
Hade du verkligen hållt den goda minen?
Hade du då lossas som om allt är okej?
Hade du hållt tyst om vad du verkligen tycker?
Vad som sårar dig?
Hade du varit ett vittblad?

.. om svaret är nej
Varför gör du så mot mig? 


In the wind.

Fjärilar flyger inte.
De svävar fritt med hjälp av vinden.
När det inte kommer en vindpust kan de inte sväva.
Lite så är det faktiskt med det vi kallar livet.

När man måste bilda ett nytt liv igen och igen och igen.


Stygn som blir till ärr

Allt är jätte bra, förutom...
Du  är där och snuddar hela tiden.
Men jag kommer bryta ihop när du träffar rätt.
Men jag vet att det är nödvändigt.
Jag tänker på det konstant.
När jag sitter och stirrar är det hon som är i mina tankar.
När jag inte lyssnar är det hon som är i mina tankar.
När jag verkligen försöker plugga är det hon som jag tänker på.
När jag säger att allt är bra, sprättas ännu ett stygn upp ur mitt hjärta.
Det där stygnet som har blivit lagat så många gånger, hänger du med?
Jag vill  bara att du ska fråga, för då kan jag berätta sanningen...


Jag letar fel med dig, ser du det?

Jag letar fel med dig. Fel som stärker mina misstankar.
För vem vill vara vän med mig utan baktankar.
När du gör ett litet fel, gör jag det till ett stort fel för att skydda mig själv.
Skydda mig själv mot alla känslor.
Jag letar fel på dig.
Försöker se varje litet snesteg du gör i vår vänskap.
Jag letar fel med dig för jag vill inte vara den som förstör vår vänskap.
Jag är livrädd, gå inte din väg?
Jag är livrädd att du en dag inte ska finns vid min sida.  
Men så länge jag håller på att leta fel på kan jag aldrig bli fri.
Men så länge jag letar fel kan jag aldrig förstå vad riktig vänskap är.
Så jag ska sluta leta fel och inse att jag har hittat en riktig vän.
Även om det gör ont att inse att jag aldrig haft riktig vänskap förens nu.


- 08.13 -


Jag ville skriva en liten visa,
där ögonblick blir till evighet.
Men ord blir stumma och toner döva,
och visans tanke blir hemlighet.
Det bliver en hemlighet.

Thats it.

- När vägen vi går på dör ut, växer en ny väg fram under våra fötter.

Slutet är aldrig ett slut, utan en början på något nytt.

Ett nytt kapitel har börjat.


Dagens tankar.

Jag undrar hur länge man kan lura sig själv?
Hur länge kan man lura andra?
Jag ångrar mig över saker jag gjort den senaste tiden.
Jag ångarar att jag har blivit den människan jag har blivit.
Jag ångrar att jag lät mig falla så långt.
Har sagt i över ett halvår att jag måste förändra mig.
Men orden blir tomma om inte det finns någon handlning.
Det är genom handlingen saker förändras.
Jag har haft orden.
Jag har bara inte handlat.
Utan stått där på samma isfläck och blundat.
Men jag vet ju så väl att om man ger sig ut på tunn is finns det många möjligheter att falla i det iskalla vattnet.
Men där i glimten av en tår insåg jag att jag är ute på fel väg.
Men också att jag måste vandra denna väg, för att hitta mig själv.
Jag anser nuförtiden att det faktiskt inte är något fel med att må dåligt.
Utan en nödvändig process man måste ta sig igenom.
Förr eller senare.
Jag har valt att blunda ett bra tag, det kanske är dax att öppna ögonen och börja se?
Men det känns som om ljuset är för starkt, så än sålänge kikar jag upp ibland.
Men jag ju att dagen kommer då jag kan kolla klart igen.
För jag har tagit steget och börjat se verkligheten.



Do not take it so seriously.

I walk beside them, I love them with all my heart.
But still, I wish I was not so lonely.
I do things with them, I laugh like never before when I'm with them.
My eyes sparkle and the outside is all so good.
But on the inside it says no and shouting that I can not stand it anymore.
But what should I do.
I can not lock myself from everyone else.
So I have to take the shot all by himself.
And standing there alone.

I say that I do not want you to listen.
I say that I do not want to talk.
I want to push you away as much as possible.

Do not take it so seriously.
Words are empty now.

In difficult times, I want you to listen carefully.
in difficult times, I want you to get me to talk.
In difficult times, I want you to be there for me.

I want you to whisper in my ear that I'm not alone.
That I, I mean anything to you and that you will never let me go


använda orden.

Jag säger en sak men menar en annan.
Står där och inspekterar dina tindrande ögon.
Fattade du vad jag egentligen menade?
Ögonblicket försvann och jag vet att du inte fattade.
Jag vågar inte längre använda orden.
Det var du som gav mig modet att använda orden, men du använde dem sedan emot mig.
Så där av glimten av ditt svek, försöker jag ändå berätta en historia för dig.
Utan orden.
Jag vet inte riktigt om du är värd att veta, men du är på något sätt den enda jag har.
Så jag håller hårt om dig samtidigt som jag vill kasta dig i diket.
Jag vill bara se om du tar dig tid att lyssna.
På riktigt.
För om du gjorde det skulle du höra en annan melodi än den som spelas.

Snöflingorna

Jag öppnar dörren och går ut i natten.
Den kalla luften gör det svårt att andas.
Stora och tunga snöflingor faller tätt ner på marken.
Det blåser alldeles sådär lagom.
Himlen är mörkblå och månen lyser klart.
Min ena mungipa drar sig åt sidan och brister ut i ett leende.
Jag sträcker ut tungan för att fånga snöflingorna.
Det är precis som förr.
Jag känner mig liten igen.
Magen pirrar när jag tänker på att julen är nära.
Jag snurrar runt några varv med armarna utsträckta.
Mina lungor får plötsligt massor med luft och ett glädjeskrik formas i natten.
Efter skriket är det alldeles tyst igen.
Jag ler igen.
Fybubblan.
Vad underbart det är att leva.



Uppe i det blå


Jag var där uppe.
Där uppe bland fåglarna.
Sen så kom du.
Du kom och slog ner mig.
Ska man säga tack ?

Ostbågar in my heart!

Jag har en bästavän just nu.
Jag älskar min vän ostbågarna.
De är spröda och gula.
De luktar konstigt.
Men de får mig att tänka på annat för en stund.
De gör så mitt ben slappnar av och inte skakar.
De botar dock inte denna huvudvärk.
De gör så att jag mår illa.
Men just nu bryr jag mig inte.
Låt mig just för en dag inte bry mig.
Jag har gått ner 64 kg, så fuckoff.
Men när allt sitter i huvudet är det verkligen sjukt.
Jag tänker inte förlora denna gång.
Men det är på gränsen.
Jag är på gränsen att falla dit igen.
...


Året var 2008 och jag var töff, nöffnöff.

jag3
Och året var 2008.

Det var ungefär såhär jag trodde att man var tuff förut.
Med döskallesjalen och bästa koftan.
Men nu vet jag att tuffheten kommer från insidan.
Nu vet jag att det är när man kämpar som mest, det är då man är tuffast och ballast.
Tack mina änglar att ni finns <3

Resist it <3

For every second I resist I become stronger.
For every second I think about it makes me weaker.
It depends on my own weakness from start.
So what have I to say?
Nothing, I'm going to bite the bullet and undo all of this.
I will stand there as if nothing has happened.
I'll stand there and smile because that is what I do best.

Tillbaka och nu ska jag börja om ..



Ibland blir det så fruktansvärt fel.
Ibland blir det inte som man tänkt.
Ibland sårar man människor med sin ärlighet.
Ibland sårar man sig själv med sin svaghet.
Men det bästa är då att räkna till 10 och börja om.
Lämna det som gick fel bakom sig och blicka framåt.
Blunda, hitta den personen man vill bli och ta små steg i taget för att komma dit.
Ett snesteg är inte hela världen.
Jag börjar om. För jag är värld mer än såhär.
<3 <3 <3

Emma gästbloggar!

Hejsan! Ni kanske undrar varför Emmely inte skrivit något denna vecka, det är för att hon och Ulrika har fått för sig att de inte ska gå in på internet på en hel vecka. Så nu har de klarat fram tills idag, men vi får se hur det går! :)

Kram på er!



Jag och solstrålen Emmely.♥

Sanningen!

Du, ibland måste man höra sanningen.
Jag springer runt med lätta fotsteg i mitt eget hus för din skull.
För att inte trampa dig på dina ömtåliga tår.
Men när man inte kan ta sanningen.

Jag ska säga dig.
Ingen vill vara din vän för att du är falsk.
Du är en sån där som vänder kappan efter vinden.
Ingen vill ens prata med dig för att du har redan en kass inställning från början.
Ingen vill ens titta på dig för att du sitter där med din sura min.
Och när du väl pratar, så klankar du ner på andra.

Säg att jag är bortskämd och att jag får allt jag vill ha.
Gör det.
Men du ser inte hur mycket jag gör här hemma.
Du ser ingenting, för allt du ser är hur synd det är om dig.

Jag tycker på riktigt synd om dig.
För du har ju ingen!
Grattis :)

Svenska lektion.

Sitter på svenskan ska skriva novell med en ny tappning av tristan och isolde.
Jag fattar inte riktigt på filmen. Har aldrig fattat filmer som denna.
Krig, pang, död, kärlek, omsorg, ännu mer krig och död.
...
Men nu ska jag fortsätta skriva. Eller ja, börja med min berättelse förra lektionen gjorde jag en tankekarta.
Puss<3
Ps. Jag är typ riktigt hungrig, fast jag ätit både frukostoch mellanmål.

Tidigare inlägg
RSS 2.0